 |
| Varning för gamla Syriska minor Golanhöjden Foto: Bertil |
Jag hoppas att du som läser min blogg också följer med i vad som händer i och runt Israel genom andra källor, då jag själv inte är någon egentlig nyhets förmedlare. Mina inlägg handlar istället oftast om min personliga relation till händelser, platser eller personer, inte nödvändigtvis nyheter, även om det ibland är ofrånkomligt att jag kommenterar viktiga händelser och nyheter.
Vilka händelser ute i vida världen har ett verkligt nyhetsvärde i lilla Sverige, högt uppe i Norden? Svaret på den frågan ligger i händerna på nyhets redaktörerna och de journalister vars uppgift är att sortera bland allt som händer i vår värld.
Jag lyssnar ofta på Sveriges Radio P1 medan jag arbetar. P1 är "Den talande kanalen", all programtid vigs åt det talande ordet i motsats till all musik som vanligtvis strömmar genom radioapparaterna.
Nyheter, intervjuer, kultur och talk-shows är bara några exempel på vad som sänds. Ett brett och folkbildande utbud som jag ser det. Svenska statens radio och TV utger sig dessutom att vara en opartisk nyhetsförmedlare, men inte sällan skiner tyvärr enskilda journalisters och programledares politiska ståndpunkter igenom. Ofta är det till Israels nackdel.
2 november 2016, kl 13.05 sändes Kulturnytt. Jag lystrade lite extra på det första inslaget. Jag tog mig friheten att skriva ner inslaget i det 59 minuter långa programmet med hjälp av Sveriges Radios fantastiska arkiv på internet. (Med undantag för ett par meningar i mitten som handlade om en konstutställning i Bagdad med tonvikt på en framtid i Mellanöstern utan oljan som huvudsaklig inkomstkälla)
Här kommer en ordagrann utskrift:
Citat:
Mitt under det som kallas för "Läslov vecka 44" som är ett brett samarbete för att främja läsandet i Sverige den här veckan, infördes igår en ny läslag i Förenade Arabemiraten för att höja läsningens status och fostra läsande, kulturella, framtida generationer.
Den nya lagen ger bl a arbetare rätt att läsa på arbetstid, nyblivna föräldrar får med sig bokpaket hem att läsa för sina barn, skolor måste uppmuntra elever till läsning och generösa stöd kan sökas av t ex de som vill öppna ett bibliotek.
En rejäl satsning på läsning med andra ord, och detta kommer i samband med lästävlingen The Arab Reading Challange avslutats, där elever uppmuntrades att läsa 50 böcker på ett år. Bland annat belönades en 7-årig bokmal med motsvarande drygt 1.5 miljoner kronor. (Minst usd 165 000, önskar nästan att jag var en arabisk bokmal själv, Bertils anm)
Men varför detta intresse för läsning? Jo, runt omkring i arabvärlden diskuteras hur en framtid utan olja ser ut...
...den nya läslagen kan ses som en tydlig markör för övergången från en oljebaserad marknad till en kunskapsbaserad ekonomi, och vad kan det leda till?
På en bild från The Arab Reading Challange-ceremonin syns presidenten med sju av de vinnande bokslukarna. Alla är flickor. I en intervju säger en av dem att om hon skriver en bok i framtiden så kommer den att handla om muren i Palestina och om mänskliga rättigheter.
Kanske är detta början på den verkliga, hållbara arabiska våren?
Vi får väl se.
Så långt inslaget i Sveriges Radios kultur program. Några tankar föddes hos mig.
Jag lyssnar ofta på Sveriges Radio P1 medan jag arbetar. P1 är "Den talande kanalen", all programtid vigs åt det talande ordet i motsats till all musik som vanligtvis strömmar genom radioapparaterna.
Nyheter, intervjuer, kultur och talk-shows är bara några exempel på vad som sänds. Ett brett och folkbildande utbud som jag ser det. Svenska statens radio och TV utger sig dessutom att vara en opartisk nyhetsförmedlare, men inte sällan skiner tyvärr enskilda journalisters och programledares politiska ståndpunkter igenom. Ofta är det till Israels nackdel.
2 november 2016, kl 13.05 sändes Kulturnytt. Jag lystrade lite extra på det första inslaget. Jag tog mig friheten att skriva ner inslaget i det 59 minuter långa programmet med hjälp av Sveriges Radios fantastiska arkiv på internet. (Med undantag för ett par meningar i mitten som handlade om en konstutställning i Bagdad med tonvikt på en framtid i Mellanöstern utan oljan som huvudsaklig inkomstkälla)
Här kommer en ordagrann utskrift:
Citat:
Mitt under det som kallas för "Läslov vecka 44" som är ett brett samarbete för att främja läsandet i Sverige den här veckan, infördes igår en ny läslag i Förenade Arabemiraten för att höja läsningens status och fostra läsande, kulturella, framtida generationer.
Den nya lagen ger bl a arbetare rätt att läsa på arbetstid, nyblivna föräldrar får med sig bokpaket hem att läsa för sina barn, skolor måste uppmuntra elever till läsning och generösa stöd kan sökas av t ex de som vill öppna ett bibliotek.
En rejäl satsning på läsning med andra ord, och detta kommer i samband med lästävlingen The Arab Reading Challange avslutats, där elever uppmuntrades att läsa 50 böcker på ett år. Bland annat belönades en 7-årig bokmal med motsvarande drygt 1.5 miljoner kronor. (Minst usd 165 000, önskar nästan att jag var en arabisk bokmal själv, Bertils anm)
Men varför detta intresse för läsning? Jo, runt omkring i arabvärlden diskuteras hur en framtid utan olja ser ut...
...den nya läslagen kan ses som en tydlig markör för övergången från en oljebaserad marknad till en kunskapsbaserad ekonomi, och vad kan det leda till?
På en bild från The Arab Reading Challange-ceremonin syns presidenten med sju av de vinnande bokslukarna. Alla är flickor. I en intervju säger en av dem att om hon skriver en bok i framtiden så kommer den att handla om muren i Palestina och om mänskliga rättigheter.
Kanske är detta början på den verkliga, hållbara arabiska våren?
Vi får väl se.
Slut citat.
 |
| Skyddsbarriären nära Betlehem Foto: Bertil |
För det första, varför var det viktigt för journalisten att citera en liten flicka i Förenade Arabemiraten om hennes dröm om att skriva om muren i Palestina?
Kan det vara journalistens personliga uppfattning att just den lilla detaljen var extra viktigt?
Att debattera den judiska staten Israel och konflikten med dess grannar är som att gå på minerad mark.
Självklart var journalisten medveten om det.
Citatet från flickan blev ett utmärkt camouflage att framföra sin egen åsikt.
För det andra, vad vet en liten flicka i Förenade Arabemiraten om muren i Palestina, en plats som ligger över 2000 km bort från henne? Hur gammal är hon, 10-12 år? Vem har berättat om muren för henne och i vilket syfte? Vet hon hur den ser ut, varför den byggts, känner hon över huvud taget till terrorn mot civila i Israel? Vad känner hon i så fall inför det? Hur kommer det sig att det brinner en längtan inom henne att få skriva om muren i Palestina när hon, i en framtid, blivit vuxen?
För det tredje, vilka mänskliga rättigheter (eller bristen på dem) är det hon syftar på? Handlar det om det palestinska folkets förhållanden som hon tydligen är väl insatt i?
Eller är det hennes eget folks? Observera att hon är flicka uppvuxen i Förenade Arabemiraten, som är ett odemokratiskt kungadöme bestående av 7 delstater med ärftlig tronföljd, styrt av muslimska sharialagar.
Färre än 1 av 5 av emiratets invånare har medborgarskap, resten är gästarbetare med bristande likhet inför landets lagar jämfört med medborgarna, och ofta med osäkra anställningsvillkor. Flickans hemland saknar politiska partier och fackföreningar, och har inga politiska val.
Dubai, emiratets största stad, är ett exempellöst utslag av lyx och modernitet, men omgiven av sandöken nästan helt utan sötvattentillgångar. Förenade Arabemiratet har mycket goda relationer med västvärlden.
Orsaken till det heter olja.
Naturligtvis är arabstaterna oroliga för en framtid utan olja. Hoppas att den lilla flickan i första hand är orolig över de mänskliga rättigheterna i hennes eget land.
Det finns en mängd nyhetsflöden som beskriver den aktuella händelseutvecklingen i Mellanöstern i allmänhet, och Israel i synnerhet. Bland alla välgjorda artiklar, trovärdiga kommentarer och uppdaterade källor "inifrån" vill jag tipsa dig om de alternativ som finns nere till höger på denna bloggsida, men det finns självklart åtskilligt många fler.
Vadå, dessa är ju rena propagandan!!
Jaså?
Ja, då finns det ju andra som inte säger ett enda gott ord om Israel och det judiska folket.
Är de negativa bloggarna, hemsidorna och debattinläggen propaganda eller inte?
Har du den åsikten att positiva nyheter om Israel alltid är "propaganda" medan de negativa per automatik består av den enda, rena sanningen?
När jag samtalade med Dick Haas hemma i hans soffa i Jerusalem uppfattade han mig som ambivalent inför all information som ständigt öser över mig. Jag fick en sträng uppmaning:
"Bertil, du måste bestämma dig för vem du tror talar sanning! Du måste bestämma dig för vem du kan lita på när en sida uppenbart ljuger om vad som hänt!"
Jag tror han hade rätt. (Läs hela inlägget om Dick här)
Jaså?
Ja, då finns det ju andra som inte säger ett enda gott ord om Israel och det judiska folket.
Är de negativa bloggarna, hemsidorna och debattinläggen propaganda eller inte?
Har du den åsikten att positiva nyheter om Israel alltid är "propaganda" medan de negativa per automatik består av den enda, rena sanningen?
När jag samtalade med Dick Haas hemma i hans soffa i Jerusalem uppfattade han mig som ambivalent inför all information som ständigt öser över mig. Jag fick en sträng uppmaning:
"Bertil, du måste bestämma dig för vem du tror talar sanning! Du måste bestämma dig för vem du kan lita på när en sida uppenbart ljuger om vad som hänt!"
Jag tror han hade rätt. (Läs hela inlägget om Dick här)
