 |
| Foto: Gunilla |
Jag har suttit på en häst en gång i livet.
Jag kan inte minnas att jag i barndomen red ens några hundra meter på Barnens Dag; sittande på en uttråkad ridskoleponny; ledd av en lika uttråkad funktionär och påhejad av entusiastiska föräldrar som vinkande och tjoande följde ridturen med kameran i högsta hugg.
Det kanske har hänt men jag har i så fall glömt det.
Min verkliga hästdebut skedde i Israel sommaren 2013 vid 58 års ålder, och blev ett oförglömligt minne.
Debuten skulle egentligen ha skett redan 2007 under vårt första besök i Israel men blev förhindrat av att vår yngsta dotter var under 10 år och ansågs vara för ung för en ridtur på Golanhöjderna. Jag fick "offra" mig, och vi två tog istället en biltur och köpte glass i en liten kibbutz i närheten.
2013 gjorde vi om Israelresan; pappa, mamma och de tre yngsta döttrarna, som nu hunnit bli vuxna.
 |
| Utsikt över ranchen och Gennesarets sjö Foto: Bertil |
Det går att hyra hästar och guider på flera ställen i Israel. Denna gång valde vi en ranch vid byn Kanaf, nära Ramot på östra sidan av Gennesarets sjö, uppe på kanten av Golanhöjden med utsikt över sjön.
Lugn och fridfullhet genomsyrar landskapet, relativt långt ifrån mer politiskt heta platser som Jerusalem och Hebron.
 |
| Foto: Bertil |
Samtidigt är det inte särskilt långt till Syriens gräns där inbördeskriget i Israels grannland rasade redan 2013. Historiskt var det dessutom här på Golanhöjdens krön som syriska soldater låg och sköt prick på israeliska bönder i dalen, fram till Israels maktövertagande 1967.
Fortfarande finns det farliga minfält och förfallna syriska eldställningar från den tiden.
Platsen erbjuder en fantastisk utblick över den undersköna och historiska trakten. Ägaren och guiden var Uri Peleg, en man runt de 60 klädd i cowboy-hatt av läder, brunbränd och ständigt leende. När jag senare googlade hans namn insåg jag att han var en av Israels mest erfarna och kända "häst-människor", lite av en legend. Han har importerat Appaloosa-hästar från USA, hästar som vi svenskar vanligtvis kallar indianhästar. Vackra, ofta fläckiga och mycket trygga ridhästar som ursprungligen kom från Europa med de spanska conquistadorerna men senare avlats av Nordamerikas urinvånare och fått sina speciella egenskaper.
 |
| Faruk betar Foto: Gunilla |
Min häst hette Faruk. "Efter en korrupt egyptisk politiker", upplyste Uri mig. "Som de flesta politiker då", svarade jag varpå Uri skrattade hjärtligt en lång stund medan han ställde in stigbyglarnas längd och finslipade sadel och betsel i förhållande till min kropp. Jag fick stränga order att inte låta Faruk beta i onödan utan istället träna på att bestämma över hästen. Detta var lättare sagt än gjort. Medan de övriga ryttarna förberedde sig och sina hästar började Faruk glatt beta än här och än där. Tistlar långt där nere på marken eller olivkvistar högt uppe i trädkronorna. Jag hade fullt upp med att hålla mig kvar i sadeln.
När alla var klara och vi hade fått en kort introduktion hur man startar och stannar en häst började en svindlande klättring den sista biten upp till höjdernas krön. Det var faktiskt mycket brant, särskilt för en ovan ryttare, och hästarna tog ibland galoppsteg för att komma upp. De kände naturligtvis till rutten väl sedan många tidigare turer.
Uris son red först och visade vägen, sedan kom flickorna, jag själv och sist Gunilla och Uri. Att ingen av oss ovana ryttare trillade av i den branta backen var nog mer tur än skicklighet men vi kom alla upp helskinnande.
Väl uppe på höjden började en timmes underbar stillsam ridtur med en vidunderlig utsikt åt alla håll. Uri berättade under ritten en kort historik om trakten och med stolthet beskrev han hur han och hans folk, alltså judarna, var tillbaka där de hörde hemma. I Eretz Israel - hemlandet.
Tidpunkten för utflykten var noga planerad så att vi vid ridturens slut stod på Golanhöjdens kam med panorama över Gennesaret och berget Arbel på andra sidan. Vi badande i den nedgående kvällssolens speciella ljus. Den stunden blev ett vackert julkort men framför allt ett minne för livet.
 |
| Foto: Uri |
