 |
| Fredsskogen i Jerusalem Foto: Bertil |
Den 2 april 2008 ringde en kvinna och hade tankar om Jerusalem.
Hon berättade hur hon ibland träffade sina vänner och hur de diskuterade palestiniernas problem, hon skulle vilja veta mer om ämnet men tyckte sig ha kommit på en lysande idé för att lösa konflikten i Mellanöstern.
Hon berättade hur hon ibland träffade sina vänner och hur de diskuterade palestiniernas problem, hon skulle vilja veta mer om ämnet men tyckte sig ha kommit på en lysande idé för att lösa konflikten i Mellanöstern.
Frågan är intressant. En annan fråga man skulle kunna ställa är: Hur är det ens möjligt att människor kan träffas regelbundet och dryfta Mellanösterns problem och samtidigt vara så oerhört okunniga i frågan?
För finns det någon plats på jorden som är så multireligiös som Jerusalem? Varken damen i Ring P1 eller någon av hennes vänner kan omöjligt ha besökt Israel!
Men jag har ju lovat att inte vara ohövligt satirisk utan ska istället försöka svara på hennes fråga.
1. Idén att göra Jerusalem till en internationell stad är inte ny.
Redan 1937 bildade den brittiska regeringen en kommission under ledning av lord Robert Peel, som sändes till Palestina för att utreda situationen i området efter den arabiska revolt som plågat britterna under flera år. En av orsakerna till oroligheterna bland araberna var den ökande judiska invandringen.
Peelkommissionens arbete resulterade i en slutrapport som innehöll en delningsplan. De föreslog att, förutom att bilda en judisk stat längst upp i norr och en arabisk stat i resten av landet, så skulle britterna själva styra över de viktigaste heliga platserna, t.ex Jerusalem och Betlehem, ungefär som damen i Ring P1 tänkte sig.
Det judiska ledarskapet var tveksamma men insåg värdet av en plätt på jordklotet dit judar skulle kunna invandra fritt - detta var ju under en period i Europa då nazisternas inflytande ökade dramatiskt - och godkände därför förslaget trots att de bara blev erbjudna 20% av Palestina väster om Jordanfloden.
Araberna tackade som vanligt nej av flera skäl, inte minst därför att de inte kunde tänka sig en judisk stat i området, om än aldrig så liten. Av samma anledning som nu för tiden, således.
En följd av diskussionerna kring Palestinas framtid blev att intresset för frågan spreds inom arabvärlden, men själva delningsförslaget förkastades.
Tio år senare, 1947, efter det andra världskriget, kom så delningsförslaget från FN.
Britterna hade då annonserat att de tänkte avsäga sig ansvaret för Det Brittiska Mandatet Palestina, och överlämnade det framtida inflytandet åt världssamfundet.
Gazaremsan ockuperades samtidigt av Egypten.
Peelkommissionens arbete resulterade i en slutrapport som innehöll en delningsplan. De föreslog att, förutom att bilda en judisk stat längst upp i norr och en arabisk stat i resten av landet, så skulle britterna själva styra över de viktigaste heliga platserna, t.ex Jerusalem och Betlehem, ungefär som damen i Ring P1 tänkte sig.
Det judiska ledarskapet var tveksamma men insåg värdet av en plätt på jordklotet dit judar skulle kunna invandra fritt - detta var ju under en period i Europa då nazisternas inflytande ökade dramatiskt - och godkände därför förslaget trots att de bara blev erbjudna 20% av Palestina väster om Jordanfloden.
Araberna tackade som vanligt nej av flera skäl, inte minst därför att de inte kunde tänka sig en judisk stat i området, om än aldrig så liten. Av samma anledning som nu för tiden, således.
En följd av diskussionerna kring Palestinas framtid blev att intresset för frågan spreds inom arabvärlden, men själva delningsförslaget förkastades.
 |
| Grafik: Svensk Israelinformation |
Britterna hade då annonserat att de tänkte avsäga sig ansvaret för Det Brittiska Mandatet Palestina, och överlämnade det framtida inflytandet åt världssamfundet.
Man tänkte sig då en arabisk och judisk stat ungefär som kartan ser ut idag, men med Jerusalem och Betlehem undantagna. De städerna skulle istället bilda en internationell enklav, en sorts frizon med tillgång för judar, kristna och muslimer.
Förslaget förkastades dock av arabvärldens ledare, och när Israel ändå bildades den 14 maj 1948 på det område de erbjöds i delningsplanen, anföll istället Israels grannländer i ett försök att kasta ut judarna och krossa den nyfödda, judiska staten.
Under kriget 1948-49 ockuperades östra Jerusalem, Judéen och Samarien (Västbanken) av Trans-Jordanien.Förslaget förkastades dock av arabvärldens ledare, och när Israel ändå bildades den 14 maj 1948 på det område de erbjöds i delningsplanen, anföll istället Israels grannländer i ett försök att kasta ut judarna och krossa den nyfödda, judiska staten.
Gazaremsan ockuperades samtidigt av Egypten.
Om allt detta inte hade skett kanske staden Jerusalem varit en delad stad idag, men inte delad på det negativa sätt som skedde 1948, utan i betydelsen: gemensam; att dela något med varandra.
2. På sätt och vis kan man ändå säga att Jerusalem idag är en allas stad, alldeles särskilt med tanke på de stora religionernas inflytande i staden.
Det finns många kristna araber och övriga kristna bekännare från hela världen, som är representanter för alla tänkbara kristna samfund och riktningar i Bibelns stad nr 1.
Jerusalems "Gamla stad" har en tydlig uppdelning (arabisk, judisk, armenisk och kristen), och den muslimska myndigheten Waqf regerar på Tempelbergets topp.
De nytestamentliga minnesplatserna vårdas av kristna av alla variationer. Israel, och särskilt Jerusalem, är till brädden fyllt av kristna besökare från jordens alla hörn.
Representanter från alla kategorier av kyrkor och riktningar, språk och utseende kan skådas överallt, ibland upplever jag nästan att det kan bli lite för många kyrkor och för långa pilgrimståg.
En del av Israels invånare, (ca 130 000) är druser, med en egen religion med rötter i Islam.
Mer öppet och mångsidigt än dagens Israel vad gäller trosriktningar har jag svårt att tänka mig. (Med undantag av de arabiska ungdomar som ibland kastar sten från al-Aqsamoskén ner på de bedjande vid Västra muren)
Den israeliska grundlagen garanterar fri tillgång för alla olika religiösa riktningar till alla heliga platser, en lag som efterföljs.
Annat var det 1948-67, under de 19 år Jordanien ockuperade östra delen av staden varvid hundratals synagogor raserades, judar fick inte be vid Västra muren, all judisk egendom konfiskerades, tusentals judiska gravar skändades och samtliga judiska invånare fördrevs från sina hem.
I östra stadsdelen ligger t.ex Hadassasjukhuset (som fick stängas under ockupationsåren), universitet och de judiska gravfälten på Olivberget.
Uttrycket "Det arabiska östra Jerusalem", som så ofta används i svensk media, har ingen legitimitet annat än att judarna fördrevs därifrån med våld 1948-49, och att stadsdelen på så sätt blev arabisk.
Redan under 1800-talets senare hälft var judar i majoritet i Jerusalem, som då till största delen bestod av det vi idag kallar "Gamla stan". 1948-1967 var Old City rensad på judar. Jude-rein.
.jpg) |
| Klippdomen på Moria berg, platsen där det judiska templet stod Foto: Bertil |
De nytestamentliga minnesplatserna vårdas av kristna av alla variationer. Israel, och särskilt Jerusalem, är till brädden fyllt av kristna besökare från jordens alla hörn.
Representanter från alla kategorier av kyrkor och riktningar, språk och utseende kan skådas överallt, ibland upplever jag nästan att det kan bli lite för många kyrkor och för långa pilgrimståg.
En del av Israels invånare, (ca 130 000) är druser, med en egen religion med rötter i Islam.
 |
| Jesu gravkyrka Foto: Bertil |
Annat var det 1948-67, under de 19 år Jordanien ockuperade östra delen av staden varvid hundratals synagogor raserades, judar fick inte be vid Västra muren, all judisk egendom konfiskerades, tusentals judiska gravar skändades och samtliga judiska invånare fördrevs från sina hem.
I östra stadsdelen ligger t.ex Hadassasjukhuset (som fick stängas under ockupationsåren), universitet och de judiska gravfälten på Olivberget.
Uttrycket "Det arabiska östra Jerusalem", som så ofta används i svensk media, har ingen legitimitet annat än att judarna fördrevs därifrån med våld 1948-49, och att stadsdelen på så sätt blev arabisk.
Redan under 1800-talets senare hälft var judar i majoritet i Jerusalem, som då till största delen bestod av det vi idag kallar "Gamla stan". 1948-1967 var Old City rensad på judar. Jude-rein.
3. Åren har gått, och tillfället att göra något annat av Jerusalem har försvunnit. Staten Israel och det judiska folket betraktar - sedan 1950 - Jerusalem som sin huvudstad, grundad av kung David för 3000 år sedan.
Där är Knesset (Israels riksdag) förlagt, liksom de statliga verken och de flesta myndigheterna.
Att Israel skulle vilja lämna ifrån sig staden till något slags allmän överhet är knappast tänkbart.
Vem skulle det vara? Vem har rätt att fatta ett sådant beslut? FN? EU? Arabförbundet?
Risken för konflikter om vem som skulle bestämma vad, och vad som skulle prioriteras är ju helt uppenbar.
Tanken förefaller - i varje fall för mig - totalt naiv!
Jerusalem är troligtvis jordens enda huvudstad utan utländska ambassader. Av olika skäl återfinns dessa i Tel Aviv.
Där är Knesset (Israels riksdag) förlagt, liksom de statliga verken och de flesta myndigheterna.
Att Israel skulle vilja lämna ifrån sig staden till något slags allmän överhet är knappast tänkbart.
Vem skulle det vara? Vem har rätt att fatta ett sådant beslut? FN? EU? Arabförbundet?
Risken för konflikter om vem som skulle bestämma vad, och vad som skulle prioriteras är ju helt uppenbar.
Tanken förefaller - i varje fall för mig - totalt naiv!
Jerusalem är troligtvis jordens enda huvudstad utan utländska ambassader. Av olika skäl återfinns dessa i Tel Aviv.
En del kanske tycker att det funkar bra där de ligger, nära flygplatsen och havet. Vissa länder vill dessutom göra en politisk markering att Jerusalem inte borde vara Israels huvudstad. Denna hållning blir som en gest till araberna att ”vi har inte valt sida, vi erkänner er också”.
Man vågar inte visa för mycket solidaritet med Israel, i rädsla för reprimander från arabiskt håll.
Man vågar inte visa för mycket solidaritet med Israel, i rädsla för reprimander från arabiskt håll.
I årtionden har det kämpats för att riva murar runt om i världen, t. ex den ideologiska muren - Järnridån - mellan öst och väst, och inte minst den symboltyngda Berlinmuren.
En av de mest hatade och omdiskuterade objekten i världen är Israels skyddsbarriär mot Västbanken som, till några procent, onekligen är en hög mur. Den har resulterat i en dramatisk och tydligt mätbar minskning av terrordåd, särskilt i Jerusalem. Självklart kommer den någon gång att rivas!
Men samma människor som omedelbart vill riva den muren vill samtidigt dela Jerusalem i två delar. Det betyder en ny mur i en stad som varit odelad i 3 000 år. (Förutom mellan 1947-1967 förstås.)
Jerusalem nämns mer än 630 gånger i Bibeln men ingen gång i Koranen.
Det är tydligt att Jerusalem snarare är allas stad än Alla(h)s stad.
Bibeln säger att Jerusalem också är Guds stad.
Läs gärna Sakarja, kap 8 i Bibeln. Läs hela kapitlet som i Svenska Folkbibelns översättning fått rubriken: "Den framtida välsignelsen över Jerusalem"
En av de mest hatade och omdiskuterade objekten i världen är Israels skyddsbarriär mot Västbanken som, till några procent, onekligen är en hög mur. Den har resulterat i en dramatisk och tydligt mätbar minskning av terrordåd, särskilt i Jerusalem. Självklart kommer den någon gång att rivas!
Men samma människor som omedelbart vill riva den muren vill samtidigt dela Jerusalem i två delar. Det betyder en ny mur i en stad som varit odelad i 3 000 år. (Förutom mellan 1947-1967 förstås.)
Jerusalem nämns mer än 630 gånger i Bibeln men ingen gång i Koranen.
Det är tydligt att Jerusalem snarare är allas stad än Alla(h)s stad.
.jpg) |
| Hurvasynagogan i Jerusalem Sprängd av Jordanierna 1948 Återuppbyggd och invigd 2010 Foto: Bertil |
Läs gärna Sakarja, kap 8 i Bibeln. Läs hela kapitlet som i Svenska Folkbibelns översättning fått rubriken: "Den framtida välsignelsen över Jerusalem"
7 "Så säger Herren Sebaot: Se, jag skall frälsa mitt folk från landet i öst och från landet i väst.
8 Jag skall låta dem komma och bo i Jerusalem, de skall vara mitt folk och jag skall vara deras Gud i sanning och rättfärdighet."
Chansen att Israel skulle ge upp Jerusalem som sin huvudstad är utopisk.
